Bättre utbildning
Se även
Grundskolan
Foto R@punseLL
För inte så länge sedan delade man in grundskolan i låg- mellan- och högstadium, men officiellt gäller inte detta längre. Idag befinner man sig antingen i grundskolans tidigare år eller i grundskolans senare år. Det finns stadgar som bestämmer var i utvecklingen eleverna ska ligga i de olika årskurserna och dessa stadgar är nationella för att försöka hålla alla barn i Sverige på en jämn utvecklingsnivå. Man börjar oftast första klass som 6- eller 7-åring men har dessförinnan vanligtvis skolats in i antingen förskola eller ’nollan’.
Grundskolans tidigare år - årskurs 1-5
Att börja ettan är en stor händelse i livet och oftast föregås händelsen av skräckblandad förtjusning. Det är viktigt att sända positiva signaler till barnen inför skolstarten så att de har en ljus bild av skolan, förr eller senare brukar de få sina svackor ändå. De första skolåren får barnen all grundläggande kunskap inför framtida studier. De lär sig läsa, skriva och räkna, de får grundläggande kunskap i geografi, samhällskunskap, religion och historia samt en inblick i universums uppbyggnad, biologi m m. Allt detta varvas med mer praktiska ämnen som syslöjd, träslöjd, idrott och hälsa, musik, bild samt lek. Det är viktigt att skolan inte blir för allvarlig för tidigt utan att mycket plats ges för att ha roligt. Det är framtaget att hos barn som har roligt vid inlärning stannar också informationen längre.
Under grundskolans tidigare år åker man ofta på utflykter, firar nationella högtider med pyssel och annat skoj, allt för att föra barnen tätare samman och lära dem om Sverige och dess traditioner.
Foto kevincollins
Nationella prov
I åk fem görs nationellt prov av alla barn i Sverige, där kan man se om barnen har hängt med i den stadgade utvecklingstakten eller om de ligger efter. Skulle det vara så att de ligger efter måste insatser sättas in för att få barnet i fråga att hinna ikapp sina jämnåriga innan övergången till grundskolans senare del, där skolan plötsligt känns betydligt allvarligare.
Grundskolands senare år - årskurs 6-9
Att gå från grundskolans tidigare år till de senare kanske inte känns som en stor förändring i början men när man kommer upp i åk 8 och för första gången ska få betyg så märks plötsligt stor skillnad. Vissa hanterar denna stress med att ta skolan på större allvar och anstränger sig mer än någonsin för att lyckas bra, andra brister under pressen och ger upp när de märker att det inte går så bra som de eller omgivningen förväntat sig. Det är viktigt att inte pressa dessa barn för mycket utan ge dem utrymme för avslappning och frihet, kanske se till att de har en hobby som de får syssla med ett visst antal timmar varje dag.
Det är också framtaget att om ett barn t. ex. är väldigt bra i språk men har det lite svårare för matte så stjälper det snarare än hjälper att få dem att fokusera för mycket på matten.
Foto MELISAUR
Bättre är då att låta dem glänsa riktigt i språk och så kommer matten att bli bättre automatiskt. Man kan säga att det är en vinn-vinn-situation. Att pressa barnet för hårt med det de förknippar med stress och negativa tankar blockerar bara deras utveckling.
Slutbetyg
I nian får barnen, som nu är ungdomar, sina slutbetyg från grundskolan, dessa ska de sedan använda för att söka vidare till gymnasiet.Man får ett betyg i varje ämne som motsvarar en viss poäng (G=10 p, VG=15 p, MVG=20 p) och sammanlagt kan man ha max 320 poäng (17 ämnen, varav ett tas bort) och för grundläggande behörighet minst 30 p (G i svenska, engelska och matematik).