Bättre utbildning
Se även
Gymnasieskolan
Foto limbte
Gymnasieskolan idag är frivillig, men väljer man att gå så är närvaro obligatorisk. Man börjar gymnasiet i regel när man är 15-16 år gammal, dvs direkt efter grundskolan. Vad som skiljer gymnasiet markant från grundskolan är att man själv för första gången har rätt att välja inriktining, och idag är möjligheterna många. Det finns ett antal standardprogram men därefter en hel massa specialinriktningar för den som vet vad den vill bli redan i tidig ålder, eller för den som helt enkelt bara har ett specialintresse som den vill fokusera på under sin gymnasietid.
Specifika inriktningar
Skulle man vilja söka till en av de mer specifika inriktningarna så får man vara beredd på att eventuellt flytta till en annan del av Sverige då den inriktning man söker kanske bara finns på ett fåtal ställen. Skulle så vara fallet så finns det ekonomiskt stöd att söka från kommunen, se bara till att noggrant överväga huruvida du som 15-16-åring är mogen att klara dig på egen hand, eventuellt i egen lägenhet med allt ansvar det medför, och långt ifrån familjens trygga famn.
Behörighetskrav
Olika program har olika behörighetskrav, för att studera vissa saker behövs höga betygspoäng från grundskolan och för andra krävs nästan ingenting. Det finns även en del program som använder sig av olika antagningsprov för att bedöma vilka ansökande som bäst lämpar sig för utbildningen i fråga. Alla gymnasieprogram förutom Individuella programmet kräver åtminstone grundläggande behörighet, vilket innebär minst betyget G (godkänt) i kärnämnena svenska, engelska och matematik, alltså lägsta intagningspoäng 30.
Foto Tostie14
Individuella programmet
Som tidigare nämnt så är gymnasiet frivilligt men har man inte tillräckliga poäng från grundskolan för att ta sig in på något program, eller om man inte klarade svenskan, engelskan eller matematiken så kan man välja att gå på IV för att själv planera sitt schema. Där kan man välja att läsa om vilka kurser man vill och på så vis få upp betygen och vid nästa försök lyckas komma in på det gymnasieprogram man är intresserad av. I IV kan praktik också ingå, för den som är skoltrött.
De olika programmen
Nedan är en lista på de program man kan välja att läsa på gymnasiet. Kom dock ihåg att dessa är de basala nationalla programmen som ska erbjudas överallt. Utöver dessa finns en uppsjö mer udda inriktningar och variationer att välja bland. Kolla in www.gymnasieguiden.se för mer information.
- Barn- och Fritidsprogrammet
- Byggprogrammet
- Ekonomi- och entreprenörskapsprogrammet
- Elprogrammet
- Energiprogrammet
- Estetiska programmet
- Fordonsprogrammet
- Handels- och administrationsprogrammet
- Hantverksprogrammet
- Hotell- och restaurangprgrammet
- Individuella programmet
- Medieprogrammet
- Naturbruksprogrammet
- Naturvetenskapsprogrammet
- Industriprogrammet
- International Baccalaureate
- Livsmedelsprogrammet
- Omvårdnadsprogrammet
- Samhällsvetenskapsprogrammet
- Teknikprogrammet
- Poängsystem
Foto pesotum
På gymnasiet läser man ämnen i olika kurser som motsvarar ett visst antal poäng (lika många poäng som timmar är grundtanken och antal poäng/timmar ska vara lika mellan alla program, dvs 2500 p). Kärnämnena på gymnasiet läses av alla, oavsett program och ger samma antal poäng.
Ta studenten
När man tar studenten så får man sitt slutbetyg, i detta finns alla kurser man läst, alla betyg och alla poäng. För att räkna ut sitt snittbetyg (det som sedan används för intagning när man söker in på högskola eller universitet) så multiplicerar man 10,15 eller 20 (beroende på om man fått G, VG eller MVG) med antalet poäng för motsvarande kurs, sedan gör man samma med alla andra kurser tills man får en stor summa, den delar man sedan med totala antalet poäng (minst 2500) och får ett snittbetyg mellan 0-20.